Socialt mediebruk eller exhibitionism?

Jag grunnar på detta emellanåt. Som alla bloggare säkert gör. Om man bloggar för sin egen skull, för att socialicera eller sprida sina åsikter, sin historia, för att bli sedd, få utöva sin exhibitionism.

Eller så hammrar man bara sina runor ...

Den här dagen ska jag minnas som -min den första -irrandes på det nyöppnade City Gross i en hel timma, letandes efter musslor och impulsköpandes tre helrör såbubblor.

Gör något kul! NU!

Idag såg jag ett alldeles nytt trafikfenomen! Det händer ju att man ser folk köra på fel sida, åt fel håll i rondellen eller kör om till höger på vägrenen. Allt sådant är vansinne, men idag såg jag bilar backa ner från en påfart till motorvägen! Visst var det köbildning på motorvägen, men hur tänker man när man backar ner från en påfart? Vad händer i andra änden? När man backat till stället där man körde upp på påfarten? Trafiken är min vardag och jag tycker det är läskigt när folk beter sig som vettlösa bakom ratten.

Här hemma lunkar vardagen på. Vi planerar dagar, veckor och framför allt helger. Sena som vanligt, men ganska tidigt för att vara oss, har vi börjat fundera över vad vi ska hitta på på semestern.

Tove ska till Australien och vara borta ett helt år, så då vill vi ju göra något kul tillsammans med henne. Sedan kommer två veckor med bara Moa och Gry då vi vill rå om bara dom, innan Toves avbytare kommer, för så tycker vi att det ska vara, till oss och då vill vi ju lära känna henne.

Men långt innan semestern gör vi annat kul! Igår red Tove och jag i tvärgående snöblandat regn, inte för att vädret spelade någon roll, utan för att man kan ha så kul att vädret inte stör! Till helgen ska vi spana efter flyttfåglar vid Tåkern och på måndag ska vi på föreställning med The Umbilical Brothers, från Australien!



Semester är nog bra, men viktigast är väl att man gör skojiga saker mitt i vardagen!

Jag har storhandlat. Nu ska jag reklamera. Påsarna!

I mitt huvud idag (bl a):

• Stöttar jag Gry tillräckligt bra, när det gäller hennes beslut om stomins vara eller inte vara?
• Tänk om man slapp jobba ...
• Varför blir jag så besviken på Maud Olofsson varje gång jag hör henne nu för tiden, jag som brukade gilla henne?
• Jag vill göra fint hemma!
• Abbans, att jag lovat grannen att passa hennes barn ikväll, jag kommer ju att missa min träning ....*t ä n k er l i t e l ä n g r e*.... Hon har ju å andra sidan passat alla våra husdjur otaliga gånger, så det är väl på tiden att "ge tillbaka".
• Mitt jobb är i alla fall inte enformigt, det är en utmaning. Jag älskar det!
• Undrar vad det blir för kvällsmat? (Så tänker bara någon som tar så lite ansvar för maten i hushållet som jag!)
• Imorgon är almanackan tom, tjoho!

Konst i vardagen och på muséum

Vi var ju som bekant på konstmuséum förra helgen. Det var en Mangautställning, som fick familjen Pysseliten att resa 130 mil t o r till Louisisna i Danmark. Vi tittade på japansk film, tittade på utrullade hundraåriga japanska bokrullar, med fantasieggande och fantastiska bilder i, vackra teaterplanscher (mamma, vi skulle inte ha sålt dom där bilderna på loppisen!) och montrar för olika mangagenrer, med allt från flickiga Sailor Moon till vuxna erotiska manga serier.

Blogger är kreativ ikväll och låter mig inte visa den enda (tjuvfotade) bilden från utställningen åt rätt håll. Jag tog den i skydd av bokhyllan proppad med serieböcker, när Moa och Gry kopplade av en stund med DS-spelen.

Moa och Gry spelar spel en stund.

Jag var ju på disputation idag och universitetsbyggnaden från början av 1900-talet var som ett gratis konstmuséum!

Ett härligt uttryck på väggen!

Konst i trapphuset!

Trappan är viktig för ett hus karaktär. Ett hus med en trevlig trappa gör hela huset intressant. På Lousiana fanns den vackra runda marmortrappor! Karlsolken och jag smet ifrån mangautsällningen för en egen runda bland övrig konst: tavlor, film, foto, skulptur och roliga installationer!

Trappa på muséum.

Parken utanför Lousiana är makalöst vacker. När vi var där strålade solen och det blåste halv storm. Havet rullade in på stranden med isande vågor.

I horisonten skymtar Sverige, i fronten en hålögd och ryggradslös figur.

Eyes!

Kaninfest och Hamsterkalas

Imorgon smäller det, då blir det kalas igen!

Vi har fixat ganska traditionell festmat till nyårsafton. Typ, kött och potatis med glass till efterrätt. Jodå, vi gillar nya och otraditionella maträtter också! Men en fin (röd) oxfilé och en krämig potatisgratäng med mycket vitlök ÄR fortfarande gott! Glassen gör vi själva och till den blir det melonsallad.

Hur som helst var det inte det som var det jag ville skriva egentligen, utan att festmat även förberetts till våra små kaniner och hamstern! Gry har bakat små muffinsar av kanin/hamstermat som hon blandat med honung och torkat i ugnen. Enkelt och kul.

Nu ropar dammsugaren på mej! Tvättmaskinen har redan fått sitt och håller sig nog lugn ett tag till. Boken som jag läser har jag gömt!

December

Vinter, äntligen!
December har rusat i 180 och på måndag är det redan jul.
Då sitter man här med huset alldeles upp-och-ner med 1000 saker kvar som man vill göra. Förkyld och utarbetad. Men det gör ingenting, det blir jul ändå och en hel del är faktiskt redan gjort.
Tove har bakat pepparkakor och vi har sågat av den tre (!) meter långa gran jag fick med mej i ett infall att ändå köpa en gran i år. (Jag är ju så himla allergisk...) Fåglarna har fått mat och brödet är bakat.


Den där isen locker mej! Jag vill ta på mej skrillorna och ut och flänga ett par varv, tills benen är trötta. Jag älskar verkligen att åka skridskor! Hoppas nu bara att isen ligger hela jul och nyårshelgen, så vi hinner njuta av den.

Häromkvällen var Joacim, Tove och jag till simhallen för att prova en bikini i shopen. Joacim ville vänta i bilen utanför och vi skyndade oss för att hinna fler ärenden denna sena kväll. När vi kom ut såg jag hur Joacim höll på att fickparkera vår bil precis framför simhallen, så vi bara kunde hoppa in. Det gjorde jag! Bakom mej, i ett avlägset brus, hör jag hur Tove ropar "Nej mamma, neeej!!" För sent upptäcker jag kvinnan bakom ratten. Wooops! "Förlåt."

Jaja, sådant händer säkert alla andra också!

Förresten fick jag en rejäl julklapp igår! Av rektor tilldelades jag ett stipendium för en utmärkt naturvetenskaplig avhandling. Jättekul och mycket hedrande, jag är stolt och glad!

Nu ska jag lägga mej i sängen och snora mej frisk till imorgon.
God Jul, allihop!

Läslust!

Jag har haft sån olust att läsa sedan ett par månader. Det blir så ibland, att jag hamnar i en lässvacka. Då saknar jag läsningen och böckerna jättemycket! Det är inte så att jag inte har en spännande bok som ligger och väntar, jag har massor! Tid har jag, även om jag inte hör till dom som läser innan jag somnar. Men lust? Nä eller jo, eller varför är det så jobbigt att läsa??

En riktig inspirationskälla till att hitta tillbaka till mina böcker är lottens julkalenderblogg! Jag triggas att tänka på alla lästa rader, tänka igenom noga vad som kännetecknar olika litterära personer. Inte för att jag är speciellt kunnig, men bara genom att få inventera mitt eget förråd av läserfarenheter känner jag att det gett mej en hel del! Och nu kryper lusten sakta till mej igen. Tack för det!

För att trigga läslusten hos våra barn provade vi med muta. Efter 10 lästa böcker får man välja en dvd-film, men för Tove, som är en bokmal och egentligen inte behöver mutas, gäller 10 böcker på engelska.

Gry syr...

Att livet är en berg-och-dalbana är sant. November var bästa månaden på länge, vi var på topp! Nu tar vi en sväng neråt igen, när Gry's mage har börjat krångla. Hemma från skolan och ryckig jobbsituation.
Vi har inte startat några gemensamma jul-pyssel projekt än, men Gry tillverkar julklappar för glatta livet. Hon har 1000 idéer och om det inte var just julklappar skulle det bli foton i rader här. Det är så trevligt att sitta vid datorn och lyssna på symaskinsljud! Undrar vad det blir?

Bara lite ordning?

Fredageftermiddag på jobbet. Det blev/blir en lång dag idag.... Jag störs lite av gnisslet från en osmord cryopump i labbet på andra sidan korridoren. Den måste vara från stenåldern!

Idag har mitt tålamod inte varit på topp, det ska erkännas, men är det för mycket begärt att man lägger tillbaka saker där man tagit dom? Eller att man städar undan sin egen disk? Eller att man lär sig vad som är mitt och dit?
Ingen, Någon och Vemsomhelst jobbar här också!

Min arbetskamrat säger, "Everybody is different."

Jag tänker, "Särskilt jag!"

Drakar

Novemberlovet är förbi och dagarna blir kortare och kvällarna är mörkare igen. Jag älskar våra årstider! Tur ändå att vi fick några soliga dagar tillsammans med mormor, morfar och kusinen!
En av dagarna åkte Gry, morfar och kusin Jennifer till flygvapenmuséet och byggde drakar. Det var tillräckligt blåsigt för en provflygning också.
För min egen del blev det en hel timmes lyx hos Josse, innan vi förkovrade oss med god mat som min pappa fixat och lek på ITceum med barnen.

Stark

En vecka efter klumpedunshoppet är foten fortfarande lite blå och öm, men nu får det vara nog med vila! Nu ska den bli stark, så jag inte råkar ut för stukningar i framtiden. Jag övar lite genom att svaja som en flaggstång och göra tåhävningar, men inser att en balansplatta måste fixas. Kanske sågar jag itu ett krocketklot och skruvar fast under en platta... vi får se!

Hoppjerka

Den här vecka jobbar jag för fullt! Vi planerar så, att jämna veckor bokar jag in mej på så lite som möjligt på jobbet och ansvarar för sjukhusbesök och andra planerade tider som rör barnen. Udda veckor gör vi tvärtom, då jobbar jag järnet!
Effektiv som man är planerade jag in ett aerobicspass mellan två mätningar i den hårt bokade labutrustning som jag använder. Det är så typiskt, för just på det passet passade min fot på att dumma sig! Efter ett graciöst hopp bara vek den sig på ett helt onaturligt sätt som gör jätteont! Tur för mej att det fanns tre (!) sjuksköterskor på plats, som snabbt kunde meddela att det var en stukning jag råkat ut för. Jag fick snabbt rätt vård! Ett hårt lindat bandage för att "stasa av", dvs stoppa blodtillförseln till foten! (Kom ihåg detta, jag tror det är värdefull kunskap!) Med 15-20 minuters mellanrum ska man släppa fram lite blod, genom att linda om. Sedan är det lite vila och högläge innan man kan börja belasta foten lite försiktigt, då med ett lösare bandage om foten.
Hur som helst, så hade jag ju mina prover som väntade och en helt värdelös fot! Det slutade med att Joacim fick skjutsa mej till jobbet och (hmmm) bära mej till labbet. Inte särskilt effektivt!
Idag har jag hoppat på kryckor = allt har tagit tre gånger så lång tid som vanligt! Imorgon ska jag guida studenter hela dagen, jag hoppas att foten är lite bättre justerad tills dess, för det är hård träning att hoppa på kryckor!

(Här knyckte jag "fotbilden" http://www.misterpants.com/01/)

Ordning

Jag tycker om ordning och reda. Ändå inträffar händelser som den som hände idag!

Sedan en vecka har jag haft tandvärk, så illa att jag i helgen tog en värktablett för att få sova. Följdaktligen ringde jag tandläkaren diret i morse. Överraskande hade dom precis fått in ett återbud på en tidig tid (08.10), den tog jag givetvis direkt och snärtade ut till bilen. Jag betalade på tok för mycket i parkeringsautomaten vid tandläkaren eftersom mina enkronor var slut. Tandläkaren frågade var jag hade ont och jag pekade på kinden. Hon röntgade och knackade och skrapade och petade. Efter en halvtimme hade hon inte hittat något fel, så jag fick lite flourlack på tanden och en räkning på 600:- Nöjd hoppar jag in i bilen och tyckte att det var skönt att det inte skulle bli rotfyllning, ja faktiskt ingenting! Tills jag kom hem och stannar bilen på garageuppfarten och fäller ner solskyddet, där det sitter en liten sminkspegel. Jag ser direkt att hon röntgat och knackat och skrapat på FEL SIDA!!!

Hur är det möjligt att jag inte reagerade hos tandläkaren? Hur kan man peka på fel ställe, när man haft tandvärk i en vecka?? Det här hände idag, men jag råkar ut för liknande händelser då och då, tyvärr. Men idag kom jag till insikt! Jag drabbas för att ordning och reda inte alls har med det att göra! För i så fall skulle det ju inte hända mej! Och det är en tröst.