Lördagstema: Ödmjukhet

Ödmjukhet är ett vackert ord, kanske för att det innehåller "mjuk" som är onomatopoetiskt och väcker en skön känsla. Dessutom är det ödmjukhet jag känner inför livet. Jag är som en svallvåg som bara kan följa med. Min uppgift är att göra det bästa av mitt liv. Just den där acceptansen tror jag är grundbulten till ödmjukheten, att inte streta emot en starkare kraft.

I ett krisläge kan man bara göra det bästa av situationen, att förneka är det värsta man kan göra och att gräma sig och önska att saker var på ett annat sätt tar bara massor av onödig energi. Det måste man också få göra, men bara en liten stund.

Ödmjukhet till livet och till naturen, det känner jag!

Mäktiga berg vid Riva de Garda

Resa med plånbok

Som sagt tidigare någon gång, det händer att jag reser i jobbet. Idag åkte jag till Italien, närmare bestämt till Rovereto, norr om Gardasjön i Dolomiterna (bergen, ni vet).

Normalt när jag reser glömmer jag vilken terminal jag ska till, eller vilken adress hotellet har eller vad det ens heter. Sådant kan man kolla! Eller så glömmer jag en laddare, tandkrämen eller passet hemma, men det klarar man sig egentligen utan. Idag glömde jag plånboken.

Jag hade blivit avsläppt av Karlsloken utanför rätt terminal (5), passerat säkerhetskontrollen och hittat min flight på displayen. Allt var frid och fröjd, jag skulle bara köpa med mig lite pepparkakor, eftersom jag glömt allt vad gåbortspresenter heter på jobbet. Nöjd i hågen valde jag en sort jag aldrig någonsin sett tidigare (kunde ju inte betala 69:- för en burk Annas) och gick till kassan. Leta, leta. Rota, rota. Minnas, men tvivla. Tömma, leta, rota. Inse.

Herrn i kassan var rutinerad och sa: "ta det lugnt få inte panik", så det fick jag inte. Däremot gick jag lugnt och sansat till SAS servicecenter och pratade med Tuula Kovi, sedan pratade jag med Karlsloken i telefon, sedan pratade jag med äldsta dotterungen i telefon (hon sov när jag ringde). Sedan pratade jag med personalen vid fel gate och sedan med Tuula igen och till sist med Karlsloken igen. Jag sprang tre gånger fram och tillbaka genom terminal 5; mellan service center vid gate 1 och gate 9, där mitt flyg skulle ha avgått, men blev flyttad till gate 7.

Karlsloken sladdade in på terminal 5 bara en kvart innan flyget skulle lyfta, en kvart som skulle räcka till att Karlsloken och Tuula skulle hitta varandra på parkeringen, hon skulle ta sig tillbaka in genom säkerhetskontrollen och jag skulle ta mig till rätt gate, som skulle visa sig vara nummer sju. Precis då får Tuula kontakt med gaten, som säger att flyget är försenat och att gaten är flyttad.

Se, precis när man som mest behöver en försening så blir det en! Aldrig har jag blivit så lättad. Allt skulle gå i lås och gjorde det också.

Här kommer lite fina bilder från norr om Gardasjön, precis i närheten av Rovereto.

Här är det ordning i trafiken, fotgängare till vänster och cyklister till höger!

Folkvimmel i Montmartre och Marais

Vi trotsade förkylningar, kyla och helgdag och tog en tur ut i Paris folkvimmel, för här vimlar det jämt! Till att börja med hade vi läst hur vi skulle ta oss så högt upp som möjligt på Montmartre, vilket krävde två metronobyten.

Vi hamnade mitt i folkvimlet i Montmartre, gatorna närmast basilikan är alldeles igenkorkade av turister, porträttmålare, uteserveringar, gatuförsäljare och små bussar och taxibilar.

Sedan tog vi trapporna ner åt andra hållet och hamnade i ett färgglatt och brokigt område, som påminde lite om Harlem i New York. På en gata fanns säkert minst tio frisörer som flätade afrofrisyrer och sålde peruker.

Bilarna var parkerade med precision i backarna.

Sedan tog vi metron till Marais, som är området vi bor i.

Självklart hittade Gry rätt ställe att äta lunch på!

Och så gick det till när jag fick min första provsmakningsbricka på ett litet franskt ölbryggeri.

Eifeltornet - en höjdare!

Vi tänkte titta lite närmare på Eifeltornet.

Men blev attackerade av snyggingar i rader.

Dom skulle bara veta att vi redan hade handlat av en annan.

Vi var ju inte så värst intresserade, ville ju mest kolla på konstruktionen vid fundamentet

och ta en jättelyckad bild!

En rak promenad i Paris

Från Louvren via Place de la Concorde (där giljotinen stod) till Triumfbågen genom Tuilerierna och på Champs-Elysées. Vägen är spikrak och om inte monumenten bröt av vägen skulle det vara fri sikt från start till mål.

Paris i närbild

Gissa var bilderna är tagna! Majoriteten av ställena finns omnämnda i turistguiderna.