Funnet! Lösenordet, alltså.

I morse såg jag i TV4 ett repotage om Facebook. Detta förfärliga som har hänt oss och som förstör vår hälsa och sociala samvaro.

Facebookfakta från 2011: 500 miljoner användare, var 13:e människa. Motsvarande siffra för Sverige är ca. 4,2 miljoner användare, varannan Svensk! Runt 50% loggar in varje dag.

Enligt repotaget i TV4 (jag är inte sams med TV4 Play, därför blir det ingen länk, men repotaget sändes i Nyhetsmorgon med dagens datum) spenderar medelanvändaren i snitt en timma på facebook varje dag och var fjärde person säger sig må dåligt utan daglig inloggning. Det finns även en kategori som mår dåligt av att logga in på facebook. Det är människor med benägenhet att jämföra sig med andra och som upplever att deras liv blir sämre av facebook.

För många med mig är facebook som ett fikarum som tar ungefär lika mycket av min tid som en dagstidning. Några vill prata hela tiden och med alla, andra gör en snabbscanning av TV-tablån en gång i veckan.

Jag tror att internet i allmänhet med facebook i synnerhet förstorar och synliggör något som alltid har funnits bland oss. Det har alltid har funnist människor som undvikit fikarummet, för att slippa höra berättelser om fantastiska familjehelger eller exklusiva semesterresor.

I fikarummet sitter betraktaren och lyssnar, underhållaren och berättar historier och kvinnorna som gör varandra avundsjuka. Skillnaden är att ... ja, vad är skillnaden? Beroendet? Det är så uppenbart när man går in i fikarummet, men på facebook kan man smyga in i fred och ändå få vara med i gemenskapen.

Visst är det bra att man ökar medvetenheten om hur facebook påverkar oss! Jag har själv bestämt mig för att kontrollera mitt eget beroende, genom att strunta i facebook ett tag. Minst en vecka. Sedan kan jag väl få läsa min "dagstidning" i fred, eventuellt med en timer installerad.

Japp, nu är bloggen upplåst.

Fokus på ny rutin.

I sanningens namn har bloggen hamnat i träda. På riktigt. Jag tänker inte ens längre på den. Samtidigt som sociala medier känns allt mer viktiga och kryper närmare i min vardag. Det är klart att jag vill vara med!

Jag vet vad som krävs: en rutin och just nu är jag inne i en "prova nya rutiner" fas. Men jag har valt att förändra en annan viktig del av mitt liv. Det har med matlagningen att göra. Jag har ju för i jösse namn inte tagit ansvaret för maten i hela mitt liv! Jag är begränsad av mitt matlagningshandikapp och kan inte slänga ihop en middag på gehör. Nu ska ingen tro att jag och min familj levt på fil och smörgås hela livet. Nejdå, Karlsloken har försett familjen med underbart god och närande mat (utom blodpudding då, som han föråt sig på när vi lärde känna varandra) under alla år.

En rutin i taget. Därför får bloggrutinen vänta medan jag fokuserar på marinader, sallader och hur man får en middag ut tre grytor att bli klar samtidigt.

Om 40 år, 2051. Vad händer då? Framtidskoll.

Såhär mycket hinner hända på 40 år! Läs min 70-tals research och gör en framtidsvision!

1. Familjeliv
På 70-talet levde vi i kärnfamiljer med mamma, pappa, barn. Under den gröna vågen blev det populärt att bo kollektivt och flytta ut från staden till landet. Kvinnofrigörelsen och jämställdhetsfrågor fick nytt fokus och kvinnor började i större utsträckning söka sig till mansdominerande yrken.

En astronaut 1971?

Även barnen fick större utrymme. BRIS bildades. Papporna fick och tog mer ansvar för uppfostran och 1974 infördes föräldraförsäkringen, som innebar en möjlighet för även papporna att stanna hemma med sina barn.
1975 fick kommunerna ansvaret att ge alla 6-åringar plats i förskola och många barn gick från tidig ålder i förskola eller familjedaghem (då: daghem och dagmamma).

Hur ser familjen och tillvaron ut för barnen 2051?

2. Matvanor
Nya influenser kom med den nya arbetskraftsinvandringen av främst italienare, jugoslaver, turkar, greker och österrikare och vi började äta pizza och pasta. McDonalds öppnade sin första restaurang i Sverige 1973.
Vi åt frukost, mellanmål, lagad lunch och middag med näringssammansättning enligt Statens Institut för Folkhälsan’s kostcirkel, som 1974 även fick propotioner med matpyramiden. Viktväktarna etablerade sig i Sverige 1972. I skolorna fick alla barn skolmat från storkök och man åt mer halvfabrikat.

Hur ser våra matvanor ut 2051?

3. Transportmedel
1971 blev Citroën CS vald till årets bil. Det var en tekniskt välutrustad familjebil, med framhjulsdrift och överliggande kamaxel och med en effekt på upp till 65 hästkrafter (jfr. dagens bilar med ~200 hk).
I och med den gröna vågen uppstod dock en opinion mot biltrafik och på många håll prioriterades kollektivtrafiken.
När tunnelbanan byggdes i mitten på 40-talet ersattes många direktbussar med matarbussar, som i praktiken förlängde restiden från fler ställen utanför tunnelbanenätet. Detta problem försökte man på allvar lösa under 70-talet och
1976 kom LAKU (Landstingets kollektivtrafikutredning) fram till att Stockholms kollektivtrafik skulle byggas ut med tvärlinjer och ny teknik. Planer fanns på ett autominibussystem som var förarlösa, spårburna, minivagnar som skulle gå hög turtäthet.

Kommer vi att ha förarlös, spårburen trafik 2051 och hur kommer vårt resande i världen att se ut?

4. Arbete
Under 60- och 70-talet hade vi en stor arbetskraftinvandring från andra länder. Välfärden ökade i Sverige och folk fick det i allmänhet bättre. Mot slutet av 70-talet mattades högkonjunkturen, som pågått under hela efterkrigstiden av. Flera svenska industrier drabbades av stålkrisen när efterfrågan inte fortsatte öka i samma takt som produktionen.
På 70-talet fanns fortfarande lärlingssystemet, som gav unga en utbildning på arbetsplatsen. Fler män än kvinnor läste eftergymnasial utbildning och lönen för samma jobb skilde mellan män och kvinnor (kvinnolöner avskaffades 1960).
Arbetstiden reglerades 1970 till 40-timmarsvecka och 1976 lagstiftades om fem veckors semester. Löntagarfonderna infördes som en medicin mot den dåligt fungerande solidariska lönepolitiken.

Hur kommer arbetssituationen att se ut om 40 år?

5. Teknik
Vi hade två TV-kanaler och utfasningen av svartvit TV skedde under 70-talet.

Telefonerna kom som vägghängda modeller och med knappar istället för nummerskiva. Telefonväxlarna digitaliserades med AXE-systemet. Fröken Ur läste tiden från ett band.

Disketten lanserades som lagringsmedia och hålkorten försvann från marknaden. Man lyssnade på musik från vinylskivor och kassettband, som fick sin storhetstid i slutet av 70-talet.

Det var mycket fokus på rymdforskning och flera månfärder görs. I USA utvecklades GPS systemet.

Fram till 70-talet användes 70-80% av alla mikroskop inom biologisk- och medicinsk foskning, men i och med utvecklingen av halvledarteknologin ökade behovet av mikroskopering inom andra branscher och utvecklingen och tillgången av mikroskop kom igång på allvar.

Moores lag förutspådde en halvering av transistorstorleken vartannat år.

Nanoteknologi definierades för första gången på detta sätt: "'Nano-technology' mainly consists of the processing of, separation, consolidation, and deformation of materials by one atom or by one molecule."

Vad har vi uppfunnit (och vad har vi tillgång till) 2051?

Poängjakt, ingen sport.

Vecka 8 är vår sportlovsvecka. Jag älskar vintersport, men verkar inte komma till skott med varken skidor eller skridskor i år. Knappt förra året heller för den delen. Kan det bero på att det blivit så mycket vinter att jag inte passar på? Jag vill inte gärna skylla på att ingen annan i familjen är lika biten som jag. Hur som helst så har jag även haft otur med att matcha bra väder med ledig tid och samtidigt vara frisk!

Så här sitter jag nu på sportlovet och snorar istället för att flänga runt nere på isen. (Det är nämligen både kallt, soligt och skottat på sjön!)

In och ut ur huset dräller hantverkare som ska göra badrummet fint efter vattenläckan. Idag fastnade snickaren vid den jättestora affisch som vi har på insidan av badrumsdörren. Poängjakten.

"Funkar den?", undrade han. "Jag har två sextonåringar hemma som inte gör något av allt som står på listan". Tömma diskmaskinen, dammsuga, bära ut sopor, kasta skräp på återvinningen, är bara några exempel på sådant som står där. Vi leker inte poängjakt längre, men för den som är intresserad kan jag berätta att den som hade flest stolpar i slutet av månaden fick bestämma vilken gemensam aktivitet som familjen skulle göra. Funkar faktiskt bra som morot. Snickaren skulle i alla fall hem och prova.

Feber och hetta

Hemma hos oss har det nu varit sjukstuga i princip konstant sedan jullovet. Febertoppar och halsont, öroninflammation och influensa. Vi har även bytt utbytesstudent, vilket i praktiken innebar att flickan som har bott hos oss i 6 månader bytte plats med flickan som nu bor hos oss. Vi bor på gångavstånd från den andra familjen, så idag satt båda här i köket och fikade - en av fördelarna med att vara i Sverige. Fika, alltså.

Vår australienresenär planerar för sin långresa, som ska göras i april och jag läser på om alla platser som hon ska besöka. Här kan nyfikna läsa mer om den äventyrsresan och här kan man hitta mer att läsa om Australien i allmänhet!

I den del av Australien som dottern befinner (lite söder om Sydney) sig har det varit otroligt varmt nu och även hon har nu upplevt 47-gradig värme och frys-huttret när temperaturen sjunker till 20. Så varmt var det 2006 när vi hälsade på där. Fördelen med att ha upplevt den värmen är, enligt Karsloken, att lite värmebölja i Sverige numer är lätt att uthärda.

Middagsfrid med 17 till bordet.

I helgen hade vi bjudit in grannar på middag. Vi blev 6 vuxna, 5 tonåringar och 6 barn mellan 2 och 7 år. Jag hade dukat för barnen vid ett lågt bord med små passande barnstolar runt. Jubel och succé! Barn klarar så mycket på egen hand. Ingen av tvååringarna vippade ut sina glas, ingen av fyraåringarna eller sjuåringarna heller. Vi vuxna satt i ena änden av matbordet och tonåringarna i den andra.

Middagen var god och trevlig och på vuxnas vis blev vi vuxna kvar vid våra platser -pratandes, medan barnen omgående drog iväg på upptåg i huset och tornåringarna precis nätt och jämt orkade halka över i en mjulkare sittgrupp i väntan på dessert. Vårt hus är roligt att springa i, man kan springa runt, runt och upp och ner i trappan. Om man är två år gammal är det kul att dra fram saker ur hyllor och droppa dom lite här och där där man hittar något nytt att dra fram. Ett spännande hus att leka i alltså!

Till slut ville någon rita. Rita! Äntligen någon som vill gör något stillsamt! Jag kutade ner i hobbyrummet och fiskade upp en trave blandade papper och fyra lådor med blandade pennor och kritor. Blandade. Ja, det fanns allt från tuschpennor avsedda för barn till kulspetspennor och spritpennor (för vuxna).

Ja, jag minns när mina barn var små och målade köksluckor och möbler hemma och mina föräldrars trappa när vi var borta. Hur kunde jag då glömma att man inte kan plocka fram pennor och kritor sådär okontrollerat? Dom här barnen stoppade ju allt i munnen! Jag hade i alla fall ställt undan "badrumsskåpet" med alla spännande tuber och flaskor i som vi har placerat i hallen sedan en dryg månad tillbaka. Det var ju bra!

Förståelse och tolerans

Hur ska vi kunna integrera invandrare i vårt samhälle om vi inte förstår våra egna landsmän? Jag undrar över all irritation medmänniskor emellan. Jag menar inte bara etniska och kulturella skillnader, skillnader i kön och sexuella preferenser, utan även tolerans för olika personligheter. Är det skillnad i tolerans om en kines rapar vid matbordet än om svärsonen gör det? Vad ska man göra åt alla idioter i trafiken? För att inte tala om alla som uppfostrar sina barn fel!

Jag citerar Lena Sundströms tolkning av danska socialdemokraternas partiprogram:

"Min grundläggande värdering är att man skall få tycka vad man vill, och se ut som man vill. Därför menar jag att det är viktigt att öka förståelsen för att man skall se ut som jag, och tycka som jag."
(ur: Lena Sundströms bok "Världens lyckligaste folk")

Jag upplever att irritationen kommer av att vi hellre försöker förändra vår omgivning än att själva lära oss att förstå, tolerera och gilla att vi är olika! Det finns en nyligen utgiven bok om just detta, men jag hittar varken författare eller titel just nu. Någon annan som vet? Men det är å andra sidan inte ett nytt fenomen.

Min mamma är klok. Den här texten av 1800-tals filosofen, teologen och författaren Sören Kierkegaard har jag fått av henne:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, när han tror att han kan hjälpa andra. För att undervisa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte gör det, så hjälper det inte att jag kan och vet mer. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta undervisning börjar med ödmjukhet inför den jag vill lära och därför måste jag förstå, att detta med att undervisa inte är att vilja härska, utan att tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag heller inte hjälpa någon”
(Sören Kierkegaard)

För mig är det självklart att vi är olika. Jag har inget behov av att alla ska tycka och tänka som mig. Diskussioner behöver inte sluta med samföstånd. Jag kan fokusera på det som är gemensamt och finna intresse i olikheterna. Hur skulle jag annars kunna vara vän med någon som har gift bort sin syster och förespråkar att frun ska vara hemma och inte ha en karriär när barnen kommit? Det föder tvärtom intressanta diskussioner om vad vi värderar i livet utan slutsatser om vad som är bättre eller sämre, rätt eller fel.

Jag är inte utan brister. Jag har fördomar, jag missförstår människor och jag har ofta fel. Det förnekar jag inte och är inte rädd för att berätta om det, men jag tillåter inte mig själv att acceptera det.

På min arbetsplats har vi tre grundvärderingar som innehåller allt och som jag gärna implementerar i mitt privata liv också: fair play, open mind , team spirit. Jag vet inte om Michale Jackson hade samma grundval, men han kunde skriva texter om det.