söndag 4 oktober 2009

Vad är ett ärr värt, när det sitter i själen?

Jag sitter och skriver brev till försäkringsbolaget. Jag har dragit på det. I kontakt med försäkringsbolag och försäkringskassa blir det så uppenbart att det finns en prislapp för lidande. Nu ska jag ändå skicka in det eländiga brevet, för oavsett om ärr kan ersättas eller inte är det pengar som jag har rätt till.

Det är svårt att hejda sig. Jag vill skriva om allt, om alla ärr och hur svåra behandlingarna var. Hur många stick i armarna barnet fått utstå, hur länge barnet var tvungen att ligga stilla, fjättrad i en säng för en läskig behandling där blodet pumpas ut ur ena armen och in i nästa efter att ha passerat en morrande maskin intill sängen. Alla tabletter på morgonen, som tog bort all lust att äta något mer. Sprutor som svider som getingstick. Om hur ”glömske-medicinen”, som gavs när en sond skulle ner genom näsan till magen, förvandlade mitt barn till oigenkännlig, utan att göra processen ett dugg lättare för någon. Jag vill berätta om skulden jag kände när läkaren sa, att jag gav henne för lite mat, allt medan hon låg på uppvaket och behövde mig som mest. Desperationen över att möta en läkare som vi inte kände tillit till. Om alla resor till sjukhuset, som ofta slutade med att vi inte fick åka hem samma dag. Om hur jag på min disputationsdag åkte direkt från barnsjukhuet. Om det kritvita ansiktet i publiken, som tillhörde min dotter.
......
Vad ska jag skriva då?
Hon har några prickar på halsen och ett långt, fint ärr på magen. Och stomin förstås.

5 kommentarer:

  1. skriv precis allt det där. otroligt starkt. kram.

    SvaraRadera
  2. Tack Josse, det är en svår avvägning vad man ska skriva, men hellre för mycket är för lite är nog ändå ganska OK. Bättre att nån annan får "sila". När vi sökte vårdbidrag fick vi hjälp av en handläggare på F-kassan och jag förvånades över hur mycket av det jag räknade som självklar vård av mitt sjuka barn kan räknas som extra-arbete.

    SvaraRadera
  3. vilket talande foto! den minen säger allt. fast nu ler gry på alla kort. :)

    SvaraRadera
  4. Den text du skrev gör helhetens problematik och de kval det medfört förståelig. I att reducera det till en steril text finns ingen vinst, med känsla sägs allt. Och det når även fram, ja till och med in.

    Åtminstone blev jag ordentligt berörd. Om det betyder något.

    SvaraRadera
  5. Doktoranden, inlägget skrevs rakt ur hjärtat, ibland måste det få "pysa ut" och bloggen blir en ventil ibland. (Abbans att jag är så dålig på att "se" när jag fått nya kommentarer)
    Tack i alla fall!

    SvaraRadera

Här är ditt utrymme att skriva, tycka och kommentera! Gör det.