Det var den dagen

Idag har jag och Joacim travat på stan i sju timmar! (7, ja) Tiden gick så snabbt att jag knappt tror det är sant. Men det var trevligt och mysigt och vi hittade en födelsedagspresent till vår äldsta dotter som fyller 15 på onsdag, som egentligen var vårt enda ärende. Vårt enda viktiga ärende. Sedan kommer man ju alltid på att man måste till apoteket och att Moas mobilladdare varit borta sedan jul och att vi måste köpa en ny och så kan man ju alltid passa på att fika när man ändå är barnlösa på stan.
Fika, ja! I kassan förklarar jag att jag vill ha en latte på en enkel espresso. Inte dubbel, som de flesta föredrar. Flickan bakom disken frågar om jag menar att jag vill ha mindre kaffe i. Ja, säger jag. När jag sedan har betalat ser flickan bakom kassan ut att vänta på bättre tider och jag frågar om jag ska vänta på min latte vid kassan. Vaddå? Skulle du ha en latte?
-Hallå!!
Ja, alla kan ju ha ett bombnedslag lite då och då, men det var så jag undrar om hon talade i sömnen/fallit i trans/knarkat minuten innan! Hon kan inte ha missat!!
Jag fick till slut min latte, på en dubbel espresso! Fördelen med sömngångaren var att min macka blev billig! Jockes kostade 49:-, min endast 19:-, hur man får det att gå ihop på samma café kan man undra.