 |
| För att se bättre kan man klicka på bilden, så blir den större. |
Se! Vad i denna bild är skrämmande? Jo, flera saker faktiskt.
Vi börjar med fladdermuskakorna högst upp till vänster: dom är proppfulla med socker! För mej är det skrämmande att det tillsätts så otroligt mycket socker i maten vi äter! Just dom där kakorna ser ju hembakade ut, det enda stället jag tycker socker är helt okej!
Nästa bild visar en bloggerska som varit sjuk. Hon har gått ner två kilo i vikt men har svårt att äta annat än barnmat på burk. Men hon bedyrar att hon inte följer Kissies "barnmatsdiet" som tydligen många tjejer följer. Den tycker hon är skrämmande och jag håller med. Jag skräms av alla dieter!
Nu hoppas vi till tishan till vänster i andra raden, för gubben har bara skrivit en bok om fopollslivet i England - vilket verkar skrämmande i sig, men tishan på den spindelsmala tjejen slår alla rekord! Eller hur? Vart är vi på väg?
Lejon skräms och stora käftar med vassa tänder, visst. Men ser ni den lilla grafen till vänster i tredje raden? Den visar hur mycket av USA's inkomster som tillfaller de 10% som tjänar mest i landet, över tid. Man började mäta i slutet av första världskriget (1917) och förra året delades 48,1% av alla inkomster ut till den lilla andelen människor. Man kan väl säga att utvecklingen är skrämmande!
Apropå utveckling är barn också skrämmande. I alla fall om man får tro författaren till boken på nästa bild. Hon tycker att framtiden är skrämmande och barn är vår framtid. Hon har i sin bok spetsat till det och under några år föds inga barn alls, sedan kommer en generation som inte alls beter sin som vi är vana vid ....
Nu hoppar vi ner till den norska skidstjärnan Marit Björgen. Hon oroar sig för skidsportens utveckling. Norrmännen har inte riktigt någon konkurrens och hon kopplar det till .... ja, vad tror ni? En ledtråd är att även bilderna på Maria Wetterstrand och de två kvinnorna kopplar till samma sak. Och skrämmande är det!
Jag kan konstatera att det som skrämmer mig mest är okända saker och rädda människor.
Min gissning är att Marit Björgen oroar sig för snötillgången i världen. Det gör jag med och ett av de sorgligaste tecknen på det är att snön på Kilimanjaro nästan smält bort. Det gör mig orolig för klotet.
SvaraRaderaOch ja, rädda människor skrämmer även mig.
Ja, hon använder till och med ordet "klimatförändringar" Så är det , utan snö kan man inte träna på skidor.
RaderaDu har helt rätt, det är rädda människor som man ska vara rädd för. Det är ju de som ställer till det på värsta sätt...tänkvärt. Skrämmande.
SvaraRaderaSocker är skrämmande, därför har jag skrivit om sådant på sätt och vis i min blogg idag
Ditt sockerinlägg var otroligt inspirerande och jag bakade genast en spöktårta! (Som självklart var alldeles för söt!)
RaderaOch jag som är så rädd för det mesta, har jag lyckats skrämma någon? Ska jag bli imponerad, stolt eller ännu räddare?
SvaraRaderaDet beror nog på vad du gör när du är rädd? Försiktighetsåtgärderna kan bli ganska irrationella när man är rädd. Jag tror till exempel att främlingsfientlighet grundar sig i rädsla. Till exempel ormrädda människor skrämmer mig inte.
RaderaOftast behöver man ju inte ge sig in i problematiska situationer men ibland är det nödvändigt, som att ta ett snack med främlingsfientligheten t ex.
SvaraRaderaMin ormskräck har jag haft möjlighet att börja behandla med kameran, tack och lov för zoomen.
Ja, det är ju ett fantastiskt sätt att stävja rädslan, att studera och lära mer om det man är rädd för! Sa hon som öppnade alla läskiga stängda dörrar hemma när hon var barn ...
RaderaJa det är ju lite lockande också. Det är nog en rationell reaktion att kolla om det farliga är så farligt egentligen. Och det var det ju oftast inte. Fast huggormar är rätt läskiga men nu klarar jag av att se dom och utan att få mardrömmar.
RaderaDet var ett bra sätt att ta tag i rädslan.
SvaraRaderaJag har i hela mitt långa liv burit med mig en tung ryggsäck med rädsla. Nu är den betydligt lättare och jag öppnar också nya dörrar. Tittar du på din rubrik, kan jag konstatera att det är en rädsla jag har svårt att bemästra.
Skönt när rädslan lättar! Ormrädsla, förresten, har jag hört kan vara genetisk! Det tycker jag är superintressant! Hur är det med andra rädslor? Jag har väl inte direkt ärvt några, eller?
RaderaJa, vad är det för värld vi lever egentligen? Kreativt och tänktvärt sätt att tolka temat på.
SvaraRadera