Ahhh. Ett teknikproblem är löst!

Jag måste beundra min mamma som anammar den nya tekniken och envetet sitter med sin padda och tränar på att koda länkar i sina bloggkommentarer. Teknikintresserad har hon alltid varit och jag är uppväxt med att mamma bytt proppar, glödlampor och lagat trasiga elkablar. Pappa har lagat mat. Jodå. Mitt förhållande till tekniken är möjligen enklare, jag har utmanats med ny teknik så länge att jag nästan inte tänker på det längre och så fort det strular kan jag tänka ut tusen bättre lösningar och bli ARG! Mamma, hon bara kämpar på och tror att det är henne det är fel på.

I dagarna har jag tampats med biljettinköp från UL och SL, som har en gemensam pendellinje mellan Uppsala och Älvsjö, men inget smidigt (läs: gemensamt) fungerande system för biljettköp och kontroll. Otroligt frustrerande! Min favoritlösning på det problemet är att göra kollektivtrafiken gratis för alla.

Blogginlägg har inte skrivits av två viktiga skäl, det ena är att jag har datorn i ett rum som vi inte värmer upp, brrrr. Det andra är att jag inte kunnat lägga in bilder från paddan. Nåja. Nu finns en app, som jag i detta nu testar. Av omdömena att döma kommer jag att få slita mitt hår. Vi får väl se.

Nyligen ställdes jag inför en helt ny teknisk service, en incheckningsmaskin utanför entrén till ett obemannat hotell. Man knappade in sin bokningskod och efter lite rassel och skronk i automaten trillade ett nyckelord ut längst ner. Lite läskigt var det när min kollega fick rum nummer 1 och jag fick rum nummer 2, känslan var att vi var helt ensamma på det ödeliggande hotellet. Det var vi inte, visade det sig dagen efter, när vi åt frukost i det neonupplysta, isblå rum, som resten av dagen var en glassbar.

Jag gillar nya lösningar på problem. Jag var på en fest där en äldre dam fick höra att jag var ingenjör kom fram med en idé som hon tyckte att jag skulle förverkliga: en ölkapsyl, som inte åker in i burken när man öppnar den! Smart. Jag tycker inte heller om att utsidan på burken åker in i det man ska dricka. Jag har ett patent, eller tja det är en patentansökan. Men likväl är jag stolt över min uppfinning, även om den inte är av praktisk mening för oss till vardags. Min dröm är såklart att uppfinna något mer, något viktigare och mer betydelsefullt, men man måste ju börja någonstans!