lördag 20 oktober 2012

En vecka i New York

Vad hinner man med på en vecka i New York? Vad får man inte missa? Är New York så häftigt som alla säger?
Jag ville veta allt innan vi åkte dit och läste allt jag kom över. Kunskapskanalen visade lägligt nog en serie om New York i fem delar precis innan vi åkte. Oturligt nog hann vi inte se avsnittet som handlade om Harlem, just det område som vi skulle bo i.

Här bodde vi!

Granne med Alexander Hamilton,

som idag är värd så där sextiosex kronor! 

På 141:a gatan i Harlem var det lugnt och trivsamt. I vår närhet fanns även ett stort universitet där både Colin Powell och  Stanley Kubrick har pluggat. Vi hade bokat bord på Markus Samuelssons restaurang Red Rooster i lite mer hippa Harlem, men det var också allt som vi spikat innan vi for. Nödvändigt med tanke på ställets popularitet! Gospel fanns på önskelistan, men aldrig kunde vi ana att vi skulle få bonus i form av en sanlöst duktig talare när vi besökte The Abyssinian Baptist Church.

Hur beskriver man denna svada? Jag blir i alla fall imponerad.
(Om du ser en svart ruta: Youtube-klippet kan ta ett tag att ladda)

På Manhattan bor det lika mycket människor som i hela Sverige! MAnhattan är bara en av fem stadsdelar i New York. (NY boroughs: Queens, Bronx, Manhattan, Brooklyn, New Jersey) Nästan en tredjedel av norra Manhattan hör till Harlem (uptown), men det är den södra halvan som jag tror att de flesta tänker på när man talar om att åka till New York. Nedan kommer ett litet urval av bilder från midtown och downtown Manhattan.

Avenyer sträcker sig i nord/sydlig riktning korsas av gator numrerade från söder till norr.
Det är lätt att hitta i New York! Jag gillar också hur ljuset silas mellan och speglas i alla höga byggnader.

Grand Central Station med Crysler building i bakgrunden. Varje byggnad har en historia som skulle räcka till ett helt blogginlägg. (eller en hel bok)

Det här tror jag betyder att två personer kan äta lunch för 65 kronor.
(Eller så betyder det att man äter lunchen på egen risk.)

Å andra sidan står man sig länge på frukosten om den består av blåbärspannkakor med varm sirap.

Gemensam nämnare för lite äldre hus. (Harlem)

Reklamskyltar får symbolisera den gemensamma nämnaren för nyare byggnader. (Times Square)

Från Rockefeller Center's "Top of the Rock" ser man både Empire State building och Central Park, något som blir svårt från just Empire State's utkik. Höga hus livar verkligen upp! 

Loppis i Hells Kitchen varje lördag och söndag. 
En oöppnad Coca-Cola från 1962 är GRUMLIG!

 
Det nedlagda järnvägsspåret från 30-talet mellan Hells Kitchen och Meat packing district 
är omgjort till park- och promenadstråket "High Line". Lungt och förvånandsvärt tyst, med den pulserande storstaden på ena sidan och Hudson river på andra sidan.

Övervakade. 
Jag gissar att det är en del av priset för en trygg stad.

En äkta turistshop har allt! Sådana fanns det gott om. 
55 miljoner turister spenderar 34 miljarder USD i New York City varje år!

Om man vill cykla går det utmärkt, det finns avgränsade cykelvägar nästan överallt.
Ett tunnelbanekort för en vecka kostade å andra sidan 280 kronor.
 (300 kronor kostar även SL-kortet för en veckas fri åkning)

Vi besökte ett museum

Lite rumphugget, eftersom jag inte tillåts knöka in fler bilder, avslutar jag med ett rungande:
VARFÖR HAR VI INTE FLER SKYSKRAPOR I STOCKHOLM?




5 kommentarer:

  1. Men hallåååå – bild på mjuka toasitsen då?

    När jag åker till N.Y. (ungefär år 2023) ska jag absolut kolla på det där nedlagda järnvägsspåret från 30-talet som jag inte visste fanns!

    SvaraRadera
  2. Jag veet! Jäkla blogger! Jag fixar ett bonusinlägg med toasits.

    SvaraRadera
  3. Håller med - varför har vi inte massa skyskrapor i Sverige? Mäktig stad! Och vilket snyggt hotell! :)

    SvaraRadera
  4. Love NY! Det där med ordnings och reda på gatusystemet är precis vad vi dysdirektiker behöver.

    Och den där prästen, wow! Fast vad var det Obama sa, som han bygger sitt tal på, nåt jag missat, tydligen.

    SvaraRadera
  5. Obama uttryckte något i stil med att det inte är statens sak att bestämma vilka som ska få gifta sig.Såklart att det gillas av alla religiösa samfund, som alla verkar ha egna åsikter om den saken.

    SvaraRadera

Här är ditt utrymme att skriva, tycka och kommentera! Gör det.