Jo, jag vilar. Vilar efter långa, ganska resintensiva, men fruktansvärt roliga arbetsdagardagar. Tiden hemma räcker inte riktigt till för andhämtning just nu och då är vi mitt i julstöksmånaden.
En av resorna gick till Zell, den lilla staden i södra tyskland som ska bli mitt hem under några månader i vår. Naturen runt om är bedårande med små berg och gröna skogar. Ibland växer det vinrankor i rader på kullarna och ibland sticker det upp ett litet slott i det gröna på berget. Ibland ser gatorna ut som i vilken småstad som helst hemma,
men ibland står korsvirkeshusen i rader. Det är alltid nära till ett litet bageri, eller ett matställe. Jag gissar att jag kommer att trivas i den lilla dorfen.
En annan tur gick till Östersund. Bara över dagen, så det fick bli intensivguidning av staden från toppen av varmvattentornet, Arctura.
Dagen innan vi anlände hade snön fallit och dagen efter skulle det bli värlsdscuppremiär i skidskytte starta. Vi hade tur som fick se Östersund i vinterskrud och alla Östersundsbor var på gott humör på grund av snön!
Storsjön fryser och plogas för skridskoåkare varje vinter, men i år får man nog vänta på att isen ska ligga.Idag firar vi Nicolaus. Barnen får en strumpa med nåt litet i, den 6:e december varje år. Det fick jag när jag var liten och mina barn får det på samma sätt. Jag får åter stumpan fylld efter några års uppehåll, det är Gry som stoppar ner spännande saker i den och i år hade hon snidat i trä!
Ha en skön 2:a advent!
Hej där Resenär!
SvaraRaderaGlad och god Nicolaus på er alla!
Vi har tagit en promenad runt byn och sett och funderat på olika husmoden. Bilderna från Zell ger längtan till Tyskland och bilderna från Östersund ger längtan till snön. Sen är längtan efter barn och barnbarn konstant. Boten är att rota i det förflutna. Hamstersinnet är av godo ibland.
Kram från Molo och Hippmol
Zell verkar ju vara underbart, en idyll. Det blir nog en upplevelse att få bo och verka där i vår. Kram till dig.
SvaraRadera