Äta bör man annars dör man

Nej, mat och matvanor har jag ingen lust att skriva om. I alla fall inte om det gäller mej och min familj. Det beror inte på att vi inte äter bra mat, eller att vi inte är intresserade av mat. Tvärtom, det finns inte mycket som intresserar mig mer än vad jag stoppar i munnen och det finns inget jag njuter mer av, än en god och vällagad måltid.

Nej, jag är ointresserad därför att jag anser att mat och matvanor är högst personliga! Jag tror nämligen inte att alla mår bra (eller dåligt) av samma mat. Även utan allergier och intolleranser är vi individer med olika behov. Jag är ytterst irriterad på alla förståsigpåare som vet vad som orsakar folks ohälsa. Och jag riskerar att sälla mej till samma klunga när jag påstår att folks ohälsa om något beror på okunskap om maten och om den egna kroppen. Forskning pågår, men än finns inga entydiga bevis för att vi ska äta på ett sätt - vad betyder det?

Men okey, så här är det:
I min familj har vi en vegetarian, en glutenallergiker (nytt för mej att skriva, det har hetat glutenintollerant under många år) och en laktosintollerant. Vi har tacklat både undernäring och övervikt. Träffat dietister och oroliga lärare. Vi har sökt svar på 10000 frågor och provat oss fram med det mesta. Vad gäller dieter lever vi efter att balansekvationen: energi in = energi ut, gäller. Ibland har energin gått snabbare ur kroppen än den hunnit ta in ny och ibland har det kommit in mer energi än kroppen hunnit göra av med. Jag är en usel kock och vet inte mycket om hur man tillagar olika råvaror. MEN jag är gift med en fantastik man som är nyfiken och kunnig i köket.

Summa summarum äter vi extremt sällan halvfabrikat, för det mesta ekologiskt och ibland ruggigt onödig mat. Vi försöker undvika mat som vi eller naturen inte mår bra av (tex. ofermenterade sojaprodukter, produkter med palmolja eller äpplen från tjottahejti). Vi försöker också hålla oss uppdaterade om vad som händer på forskningsfronten, ser hur små studier får stort genomslag (1/3 av alla amerikaner äter glutenfritt, varför?) och hur trenderna fortplantar sig i butikernas utbud - hej bönpasta!  Vi äter rester minst en gång i veckan, vilket förvånade mej när det seglade upp som ett miljövänligt mattips - vi har nog alltid varit bra på att ta hand om våra rester.

Det händer att vi går på restaurang, men det finns inte så många ställen som presterar ett bra utbud för oss alla på samma gång och senast när jag föreslog ett restaurangbesök undrade en av döttrarna varför. "Vi får ju godare mat hemma!"

Så är det med mej och mat. Eller, det finns såklart mer att säga om mat, men jag fotograferar, äter, njuter och mår bra istället!